HISTORY     FACTORIES    ADVERTISERS     WHOLESALERS     TECHNOLOGY   KNOWLODGE     THE MUSEUM    NEWS
CARL AXEL HÖRNER
1843 - 1847
Stockholm


Lieutenant in the Swedish Army, Carl Axel Hörner get the 3rd of July 1843 5 years of exclusivity in Sweden for the manufacture of friction match sticks, after he had invented a new method whereby match sticks not easily absorbed moisture. Hörner has teamed up with trading house A. T. Moller & Co, who on his behalf also applies for 5-year exclusive production in Denmark.

Hörner get the king's grant, the 5th of December 1843, but since the factory Directorate in January 1847 inquires about the patent have been used, the trading house must announce that they can not confirm this, why Horner's license was revoked.




Carl Axel Hörners  description of the production method (in swedish / danish):
Beskrifning öfver tillverkningssættet af de retaf undertecknad opfunne Frictions svafvelstickor:

Innan trädstickorna blifver svaflede doppas de först uti frictionssatsen, efter hvilken äslig method, som helst. Sedan denne frictionssats på stickorna fullkomligt väl torkat, sker doppningen i svaflet. På det likväl frictionssatsen ej skall tände sig vid doppningen i det hele svaflet, är följande att anmärka:
1)
Hvad svaflets temperatur beträffar, bör den ej vara för hög, utan sådan, som svaflet har, då det är helt tunnt flytande, det ville säga omkring 104° Celsie thermometer. För att kunna, så länge en större doppning påstär, underhålla svaflet ungefär vid denna temperatur, är bäst att begagna sig af ett sandkapell, hvori doppningskärlet udbäddas. Då sanden blifvet tilräckligen uphettad, hvilket man ser, då svaflet blifvet tunnt flytande, tages sandkapellet af elden;  Den till en viss grad uphettade sanden bibehåller nu svaflet i sitt tunnt flytande tillstånd under hela den tid, som ä behöflig för doppningen.
2)
Uti frictionssatsen får ej ingå för mycket phosphor, hvilket ofte är fallet vid åtskillige svafvelsticksfabriker. Till den så kallade lysta frictionssatsen bör man tage:
Phospor           6 delar
Salpeter           4½ do
Svafvelblomma  6 do
Limm              22 do

Och till den så kallade spraksatsen:
Phosphor          6 delar
Chlorsyradt Kali  6 do
Svafvelblomma   4 do 

Vid tillblandingen af dessa ingredienser âr ingenting att annärka, meden den tilgår på gammall kändt vis. Hufvudsaken är blott att denna sats skall vare väl torr på stickorna innan de doppas i svaflet; ty eljest spricker svaflet lätt af.

Skulle oaktat ofvanstående iaktagelser, en och annan sticka tända sig vid doppningen i svaflet, så gör det ingenting, om den, som doppar, blott har bredevid sig ett passande kärl af vatten. Sker dopningen med klofvar eller ramar, så neddoppas klofven eller ramen genast uti vattnet, då naturligvis den eller de stickor, som möjligen hafva tändt sig, slackna, utan att derföre de öfrige genom vattnet blifve skadade, endast man iaktager att någon stand låta stickorna torka, innan de inbuntes.

Stockholm den 27 October 1843
THE DANISH MATCH MUSEUM   


1838 - Benjamin Hellmann
1840 - Rohmell´s fabrikker
1841 - Ramsing & Stonor
1842 - Hans Andreas Reuter
1842 - Anne Marie Granberg
1843 - Hans Diderich Schmilau
1843 - Frederik Georg Kølbel
1843 - Carl Axel Hörner
1843 - Carl Peter Rolff
1843 - Christian Peter Beck
1843 - Christophersen og Nielsen
1843 - Johan Carl Müller
1844 - Svovlstikkefabrikken Møllegade
1844 - Arnold Theofilus Müllertz
1844 - Carl Ferdinand Gundorph

1844 - Hassing og Smith
1844 - Carl Frederik Kryger
1844 - Peter Conradsen
1844 - Philip Åkermann
1845 - Niels Thuesen
1846 - Niels Sørensen
1847 - Rasmus Rasmussen
1847 - Søren og Jørgen Brummer
1848 - Frederik Hansen
1850 - Greens fabrikker
1850 - Carl Johan Staal
1850 - Peder Andersen
1853 - Gümoes & Beeken
1853 - Johan Wilhelm Otto
1857 - Carl Abraham Metz
1858 - Anders Sørensen & Co.
1862 - Sørens Larsen Sørensen

1864 - Randers Tændstikfabrik
1864 - Rasmus Langeland Mathiesen
1864 - Hintz & Co
1864 - Ludvig Hintze
1865 - Aalborg Svovlstikkefabrik
1865 - Peter Nielsen
1865 - Hans Jørgensen Svovlstikkefabrik
1865 - Adolph Madsen
1865 - Andreas Bernhard Bryndum
1866 - Carl Meyling
1866 - Lund & Hartmann
1867 - Johan Wilhelm Krause
1868 - Peter Christian Petersen

1868 - Kjær & Gottlieb
1872 - Pallesen & Davidsen
1875 - Kronen og Nørrebros tændstikfabrik
1876 - H.E. Gosch & Co
1884 - Tændstikfabrikken Merkur
1886 - Maare Tændstikfabrik
1890 - Norden og Godthaabsvej

1897 - Københavns Tændstikfabrik
1899 - Internationalt Tændstikkompagni

1901 - Tændstikfabrikken Glødefri
1901 - Købmændenes Tændstikfabrik
1901 - Københavns Tændstikfabrik & Merkur
1904 - Hellerup Tændstikfabrik

1907 - Otto Miram
1908 - KET & Union Allumettière
1916 - Frantz Nehammer
1921 - Hellerup & Glødefri
Other factories